En hör lite sämmer. En ser inte bra.
En ä inte rektit så stark som en va.
Å krämpera kommer. Hälsans ti ä kort.
Å en ätter en går gamle vänner bort.
Man kanske en inte ska klaga ändå.
Då är lättare kanske te flötta härifrå,
sen livet tatt frå en gåver dä ga,
en fäller som träa – sakte – bla för bla.
Gunvor Arner
Foto: Prasanth Chandran
Dikten fick jag skickad till mig av min faster Berit, som memorerat den för länge sen. Jag tycker den är underbar. Poesi på dialekt är inte alltid lätt…