Det är sen Kristi himmelsfärds dag. Solen både värmer och bländar där jag sitter på huk på gräsmattan. Över mig ett litet tak av nyutslagen äppelblom.
Bredvid mig håller en vattenkanna långsamt på att fyllas. I den blandas vatten med något som heter Grönare gräs. Lite senare går jag över gräsmattan och blandningen strilar ner över den.
Syftet med det jag gör är att få bort en del av mossan i gräsmattan.
Behandlingen verkar snabbt. Bara en halvtimme senare kan man ana hur mossan ändrat färg. Senare ska jag försöka hinna kratta upp en del av mossan, så att gräset får bättre plats att växa och inte blir så utträngt av mossan.
Det blir många vändor att göra nya blandningar och hälla dem över delar av gräsmattan. Under tiden passerar många tankar…
Kan detta vara en bild för delar av det kristna livet?
Guds ord som ett koncentrat. När vi som församling tar del av det är det inte längre lika koncentrerat, och genom förkunnelsen sprids det ut över våra liv. De är som gräsmattorna, fyllda med saker vi egentligen inte vill ska vara där. Tankar, handlingar och aktiviteter vi egentligen inte vill ska prägla vårt liv.
När Guds ord når våra liv kan det göra områden synliga som vi gärna skulle vilja ha bort.
Då kanske det är dags att ta fram krattan…